Half Life

Och så var jag kär. Imogen Heap är verkligen en helt fantastisk artist. Hennes musik berör mig på djupet. Konserten var riktigt fin.

Hela min födelsedag får verkligen högsta betyg! Mina brothers from all kinds of mothers kom på besök och vi slog till med lite kalas igår kväll. Det var helt otroligt roligt. Tack till vänner och familj!

Dags att sova nu, lägga huvudet på kudden med ett år till på nacken...

DONTTRUSTME

Jaha, snart sex veckor klara. Det är inte utan att jag börjar känna mig gammal, men den enda frågan jag ställer mig just nu är - var i hela friden tar tiden vägen?! Dessutom, som om inte stressen över att min underbara praktik snart är över, väntar en födelsedag på söndag. I och för sig är det väl inget fel i att fylla 22. Det ska bli lite skönt, att få vara lite mer vuxen. Nu när jag umgås med äkta vuxna hela dagarna.

Praktik. Det är verkligen hur bra som helst. Jag trivs varje minut! Fast allt det där sociala livet jag trodde jag skulle börja bygga på när jag kom hit ner, har väl inte riktigt blommat ut. Snö och sena kvällar gör att jag varje dag efter jobbet bara går hem och inte gör något. Så lite av min lathet ska jag gottgöra i helgen - konsert fredag OCH utgång lördag! Inte en enda hemmakväll denna helg, hör och häpna! Jag är pepp!

Nyaste musiken får mig extra pepp: STARSTRUKK med 3OH!3. Skön låt och när jag dessutom kom på att det är dessa gossar som ligger bakom en gammal favorit blev det ju ännu bättre!

Hide and Seek

Jag tror inte jag sagt det. Och om jag skulle sagt det spelar det ingen roll, för det tål att sägas igen;
JAG SKA SE IMOGEN HEAP! Yeah, 26 februari går jag och syster på konsert på Nalen. Det kommer bli riktigt, riktigt magiskt och fantastiskt och en hel massa andra superlativ!

I och med denna måndag börjar jag min fjärde vecka här. Wow. Tiden rasar. På riktigt. Men det är så otroligt kul hela tiden, så det är väl inte alltför konstigt att tiden går så fort! Och samtidigt som det känns tråkigt att detta äventyr till slut kommer få ett slut, känns det också bra. Just ikväll har jag nämligen en himla massa hemlängtan. Jag skulle inte ha något emot att vara hemma igen, fast bara en kväll. Mer än så vill jag ju ändå inte missa av allt jag får lära mig och vara med om här.

Saturday Night

Hjälp, dag 3 känns väldigt avlägset redan! Jag har ju nu avslutat vecka 3... Men fortfarande är det lika roligt, om inte ännu roligare! Jag trivs otroligt bra med min handledare och med alla saker som händer på skolan. Det går alldeles för fort, jag vill vara kvar här så länge det bara går!

Men det sociala livet är väl en annan femma. Det är lördag kväll. Klockan är 22:45. För några timmar sedan satt jag och kollade på Melodifestivalen. Nu ska jag strax släcka lampan och sova... Inte helt okej, egentligen. Men jag trivs ändå med det också. Den här våren är inte direkt inriktad på Party, utan det kommer nog mer att handla om mysiga hemmakvällar. Förutom någon gång ibland då - once a party animal, always a party animal... eller?

Intuition

Mitt i allt tumult med ny praktik ska jag planera för framtiden. Framtiden som innebär sommaren 2010! Jag har pendlat mellan att vara überpeppad och vara rent ut sagt helt ointresserad inför vår stundande USA-resa. Och igår måste jag medge att jag var någonstans mittemellan. Jag ville självklart inte skippa hela resan, men ändå - kanske jag borde korta av den lite? Så jag var kluven igår, över hur jag skulle göra men det slutade faktiskt med att jag bokade min biljett. Trots att jag inte var helt övertygad om att det var rätt sak att göra. Men jag vill ju göra det här, jag vill resa - jag behöver resa och se mer. Så 8 juni är det dags! Tråkigt bara att man kvinnliga intuition är så stark. När jag bokade kände jag att det var fel, att jag borde vänta. Och idag fick jag veta varför; biljettpriset hade gått ner. Just my luck, så att säga... Men pengar är väl en världslig sak, så det är bara att glömma och gå vidare.

Dag 3 på mitt nya favoritställe har inneburit besök på en massa nya ställen. Som förhoppningsvis kan resultera i lite stuidebesök senare! Men det är något som inte är riktigt rätt med mig. Jag blir skrämmande trött av att sitta still. Tröttheten kastar sig på mig och jag måste verkligen kämpa hårt för att klara att hålla mig vaken. Jag behöver nog kolla upp det om det fortsätter och blir värre. För när jag tänker efter har jag ändå haft det så här i princip hela förra året, föreläsningarna var alltid en utmaning att ta sig igenom vaken. Inte bra.

Bulletproof

Äntligen har jag fått sitta med på mina första samtal. Det här var ju den delen som jag innan funderade mest på - hur kommer det gå till egentligen? Ska jag bara sitta där tyst bredvid medan kuratorn pratar med eleven? Svaret är ja. Det är precis vad jag gjort idag - jag har suttit alldeles tyst på en stol och bara observerat hur samtalet gått till. Mycket intressant såklart men också mycket underligt att bara sitta där och inte låtsas om att jag finns. Min förhoppning är väl att inom de här 15 veckorna åtminstone säga något ord under samtalen, men det dröjer självklart ett tag. Jag måste först lära känna de här eleverna lite bättre. Så det bara stalpas på hög, alla spännande saker jag ska få uppleva och lära mig. Jag gillar det! Nu är det bara det här med sömnen då, jag kan inte hjälpa att vara helt slut när jag kommer hem. Men det är väl så i början. Jag måste bara låta det ta tid.

New Divide

Wow! Praktik - vilken grej, alltså! Jag trivs verkligen hur bra som helst och det har bara gått en dag. Fantastic! Jag tror starkt på det här. 15 veckor i storstan kommer göra mig gott, på så många sätt. Jag och min riktigt trevliga handledare har redan idag börjat prata lite om vad som kommer att hända, eventuella studibesök och vad en kurator egentligen arbetar med. Det känns så bra, det är precis som jag väntat mig. Men trött blir jag, känner mig helt mörbultad efter den här dagen - samtidigt som jag är helt upprymd. En konstig mix av känslor, helt enkelt! Tidig kväll ikväll, kan jag säga. Jag vill ju bara att det ska bli morgon så jag kan få starta en ny dag!