Last Friday Night (T.G.I.F.)

Pluggveckan och Tentakoman är officiellt över. Ingen är ju gladare än jag - jag är ju GLADAST AV ALLA!
För att fira min sista tenta på ett bra tag framöver blev det utgång med Vännerna. Synd bara att halva partysuget är borta efter en tentamen, så man är liksom inte riktigt med hela vägen på det sätt som man vill vara... Men jag tycker ändå jag kämpade på bra - och det gjorde resten av den här stan också! Sjukt mycket folk igår, på båda våra kära uteställen. På det ställe vi befann oss var medelåldern ungefär tolv och alla barnen hade plockat fram sina vassaste armbågar. Tur att jag inte, trots mitt humör, har en så jättekort stubin - då hade det kunnat bli en hel del bråk. Krogetikett skulle de nyblivna artonåringarna behöva lära sig innan de går ut... Det är klart man ska ta plats och visa att man finns, men det är inte nödvändigt att svinga handväskor och armar som om man håller på att ta sig igenom Amazonas djungel. Jag börjar bli gammal, eller?

Only Girl (In The World)

Många lövhögar har kommit och blåst sin väg. Men jag kämpar fortfarande på, varje morgon tar jag en promenad och söker upp de få som finns kvar - Morgonpromenader är riktigt härligt!

Annars då? Jo, jag har bestämt mig för att hoppa av skolan. Dramatisk som jag är tycker jag bäst om den benämningen - University drop-out, that's me! Man kan också kalla det att jag valt att inte slutföra min utbildning för att jag insett att det inte är socionomyrket jag vill viga mitt liv åt. Så nu får vi se vad som händer, närmast verkar det bli lite favoritjobb, lite boende hemma hos päronen, lite hängande i stan med vänner och helt enkelt en massa livskvalitet. Sen verkar det också vänta ett nytt jobb som projektledare, våren 2011 kommer bli spännande!

Men innan det var det ju det här med tenta - igen! Har just fått tillbaka resultatet på den senaste, så som tur var ingen omtenta hittills. Men den här sista blir inte enkel att ta sig igenom. Låt pluggveckan börja!

Wicked Game

Pluggtåget tuffar vidare! Två veckor in på kursen nu, har väl inte riktigt samma motivation till att plugga precis just nu men det går lite i vågor får jag hoppas...

Introsittningen med efterföljande utgång resulterade i en riktigt bra kväll. Jag gjorde mig själv stolt, det är ju inte varje dag det händer!

Höstlöven har börjat falla i vår lilla stad. Det känns... Ja, oavsett hur det känns så kommer de fortsätta falla. Så det är lika bra att bara vänta på de stora löven som bildar perfekta högar man kan promenera igenom.

Tom's Diner

Tre dagar in på min fjärde termin. Och jag har läst! Jag har läst lite varje dag, faktiskt. Visst ska man inte ta ut något i förskott, men jag är redan lite stolt över att jag visar viljan. Det kan gå att vara lite mer disciplinerad och ägna dagarna åt skolan, kvällarna åt ledighet - istället för tvärtom, om jag nu ens hade så förut... Jag är faktiskt rätt bra på att sätta mig ner med bara boken och blocket. Problemet ligger bara i att inte låta tankarna vandra iväg. För då hamnar jag på villovägar jag borde undvika. Men det blir nog lättare framemot hösten, bara jag håller mig lugn.

Jag köpte min första tanttidning idag. Det är lika bra att erkänna, ett rykande färskt exemplar av Året Runt fick slinka ner i kundkorgen. Till mitt försvar så fick man med på köpet en hel liten bok med Cheesecake- och Kladdkakerecept, mina favoritbakverk. Men ja, så här i efterhand så inser jag att det kanske ändå inte är helt accepterat att köpa en tidning för pensionär+ när man är 22 år...

My Life Would Suck Without You

Vardag. USA 2010 var fantastiskt men nu är det sen länge över... Jag har hunnit vara hemma i en månad nu, jobbat och levt det goda livet i vår lilla stad.

Imorgon börjar allvaret igen - långa föreläsningar och en hel massa läsning. Men det känns okej. Rutiner är ändå rätt bra att ha.

Annars då? Ja, det får väl hösten visa vad det blir av det här...

California Gurls

Aha, yeah! Finns inget bättre att döpa detta inlägg till. Detta sista inlägg på svensk mark. Ja, mina vännner - dagen är här!!! Imorgon lyfter vi mot nya höjder! Jag är taggad ända in i benmärgen, inget stoppar oss nu!

Väskan är i princip packad, biljetter och annat strunt utskrivet och snart placerat i handbagaget. Ipoden har fulladdat batteri och har även förärats med ett par nya lurar. Livet leker som aldrig förr!

Det kommer bli en magisk sommar, det här!

Vi hörs på resdagboken framöver, alias: asahalvarsson

Take care now, byebye then!!!

Young forever

Tillbaka i min stad, mina vänner och min familj. Långt ifrån min stad, mina vänner och min familj.

Till hösten blir det fler Stockholmsresor, det är ju ett som är säkert! Jag trivdes verkligen där. Allt var på något vis så mycket enklare. Enklare än i min stad. Så nu får jag jobba lite mer. På att förenkla livet här också. Men det ska väl kunna gå.

Efter regn kommer solsken! Som tur är verkar det bara regna på nätterna här för det har baske mig varit sol varenda dag sen jag kom hem. Östersund måste ha saknat mig.

Du Gör Min Dag

Sommartid, sol, promenad i Stockholm, ny frisyr, värmande telefonsamtal och två dagar tills jag åker hem en stund! Just nu kan det inte vara mycket bättre. Tack

Try Sleeping with a Broken Heart

Jag har en hel massa att berätta idag. Men jag är lite för trött... Så det får bli en kort sammanfattning istället.

Detta gör mig glad:

             PODGE!            
                                                         MASSAGE                     Partylåtar                                                                Nedräkningar
                                     Längtan

Don't Stop Believin'

Solsken i Stockholm! Det gör verkligen under för humöret när man både får sovmorgon och möts av solens värmande sken när man vaknar. Jag gillar det!

Min praktik har rullat in och rullar snart ut från vecka nummer 7. Knasigt, verkligen. Jag förstår inte var tiden tar vägen och slutar aldrig förundras. Men det är väl bara att njuta och ta in varje stund. Snart är det slut. Det kommer kännas tråkigt, men samtidigt har jag ju just nu en obeskrivlig längtan till mina vänner, familjen och den alldeles underbara lägenheten hemma i vår lilla stad. Så det kommer nog gå bra att flytta härifrån.

Fredag - helg! Så nu ska jag iväg och umgås med vänner. Toppen!

Half Life

Och så var jag kär. Imogen Heap är verkligen en helt fantastisk artist. Hennes musik berör mig på djupet. Konserten var riktigt fin.

Hela min födelsedag får verkligen högsta betyg! Mina brothers from all kinds of mothers kom på besök och vi slog till med lite kalas igår kväll. Det var helt otroligt roligt. Tack till vänner och familj!

Dags att sova nu, lägga huvudet på kudden med ett år till på nacken...

DONTTRUSTME

Jaha, snart sex veckor klara. Det är inte utan att jag börjar känna mig gammal, men den enda frågan jag ställer mig just nu är - var i hela friden tar tiden vägen?! Dessutom, som om inte stressen över att min underbara praktik snart är över, väntar en födelsedag på söndag. I och för sig är det väl inget fel i att fylla 22. Det ska bli lite skönt, att få vara lite mer vuxen. Nu när jag umgås med äkta vuxna hela dagarna.

Praktik. Det är verkligen hur bra som helst. Jag trivs varje minut! Fast allt det där sociala livet jag trodde jag skulle börja bygga på när jag kom hit ner, har väl inte riktigt blommat ut. Snö och sena kvällar gör att jag varje dag efter jobbet bara går hem och inte gör något. Så lite av min lathet ska jag gottgöra i helgen - konsert fredag OCH utgång lördag! Inte en enda hemmakväll denna helg, hör och häpna! Jag är pepp!

Nyaste musiken får mig extra pepp: STARSTRUKK med 3OH!3. Skön låt och när jag dessutom kom på att det är dessa gossar som ligger bakom en gammal favorit blev det ju ännu bättre!

Hide and Seek

Jag tror inte jag sagt det. Och om jag skulle sagt det spelar det ingen roll, för det tål att sägas igen;
JAG SKA SE IMOGEN HEAP! Yeah, 26 februari går jag och syster på konsert på Nalen. Det kommer bli riktigt, riktigt magiskt och fantastiskt och en hel massa andra superlativ!

I och med denna måndag börjar jag min fjärde vecka här. Wow. Tiden rasar. På riktigt. Men det är så otroligt kul hela tiden, så det är väl inte alltför konstigt att tiden går så fort! Och samtidigt som det känns tråkigt att detta äventyr till slut kommer få ett slut, känns det också bra. Just ikväll har jag nämligen en himla massa hemlängtan. Jag skulle inte ha något emot att vara hemma igen, fast bara en kväll. Mer än så vill jag ju ändå inte missa av allt jag får lära mig och vara med om här.

Saturday Night

Hjälp, dag 3 känns väldigt avlägset redan! Jag har ju nu avslutat vecka 3... Men fortfarande är det lika roligt, om inte ännu roligare! Jag trivs otroligt bra med min handledare och med alla saker som händer på skolan. Det går alldeles för fort, jag vill vara kvar här så länge det bara går!

Men det sociala livet är väl en annan femma. Det är lördag kväll. Klockan är 22:45. För några timmar sedan satt jag och kollade på Melodifestivalen. Nu ska jag strax släcka lampan och sova... Inte helt okej, egentligen. Men jag trivs ändå med det också. Den här våren är inte direkt inriktad på Party, utan det kommer nog mer att handla om mysiga hemmakvällar. Förutom någon gång ibland då - once a party animal, always a party animal... eller?

Intuition

Mitt i allt tumult med ny praktik ska jag planera för framtiden. Framtiden som innebär sommaren 2010! Jag har pendlat mellan att vara überpeppad och vara rent ut sagt helt ointresserad inför vår stundande USA-resa. Och igår måste jag medge att jag var någonstans mittemellan. Jag ville självklart inte skippa hela resan, men ändå - kanske jag borde korta av den lite? Så jag var kluven igår, över hur jag skulle göra men det slutade faktiskt med att jag bokade min biljett. Trots att jag inte var helt övertygad om att det var rätt sak att göra. Men jag vill ju göra det här, jag vill resa - jag behöver resa och se mer. Så 8 juni är det dags! Tråkigt bara att man kvinnliga intuition är så stark. När jag bokade kände jag att det var fel, att jag borde vänta. Och idag fick jag veta varför; biljettpriset hade gått ner. Just my luck, så att säga... Men pengar är väl en världslig sak, så det är bara att glömma och gå vidare.

Dag 3 på mitt nya favoritställe har inneburit besök på en massa nya ställen. Som förhoppningsvis kan resultera i lite stuidebesök senare! Men det är något som inte är riktigt rätt med mig. Jag blir skrämmande trött av att sitta still. Tröttheten kastar sig på mig och jag måste verkligen kämpa hårt för att klara att hålla mig vaken. Jag behöver nog kolla upp det om det fortsätter och blir värre. För när jag tänker efter har jag ändå haft det så här i princip hela förra året, föreläsningarna var alltid en utmaning att ta sig igenom vaken. Inte bra.

Bulletproof

Äntligen har jag fått sitta med på mina första samtal. Det här var ju den delen som jag innan funderade mest på - hur kommer det gå till egentligen? Ska jag bara sitta där tyst bredvid medan kuratorn pratar med eleven? Svaret är ja. Det är precis vad jag gjort idag - jag har suttit alldeles tyst på en stol och bara observerat hur samtalet gått till. Mycket intressant såklart men också mycket underligt att bara sitta där och inte låtsas om att jag finns. Min förhoppning är väl att inom de här 15 veckorna åtminstone säga något ord under samtalen, men det dröjer självklart ett tag. Jag måste först lära känna de här eleverna lite bättre. Så det bara stalpas på hög, alla spännande saker jag ska få uppleva och lära mig. Jag gillar det! Nu är det bara det här med sömnen då, jag kan inte hjälpa att vara helt slut när jag kommer hem. Men det är väl så i början. Jag måste bara låta det ta tid.

New Divide

Wow! Praktik - vilken grej, alltså! Jag trivs verkligen hur bra som helst och det har bara gått en dag. Fantastic! Jag tror starkt på det här. 15 veckor i storstan kommer göra mig gott, på så många sätt. Jag och min riktigt trevliga handledare har redan idag börjat prata lite om vad som kommer att hända, eventuella studibesök och vad en kurator egentligen arbetar med. Det känns så bra, det är precis som jag väntat mig. Men trött blir jag, känner mig helt mörbultad efter den här dagen - samtidigt som jag är helt upprymd. En konstig mix av känslor, helt enkelt! Tidig kväll ikväll, kan jag säga. Jag vill ju bara att det ska bli morgon så jag kan få starta en ny dag!

Leaving on a Jet Plane

Så var dagen här. Dagen då det är min tur att lämna. Min tur att åka ifrån, till något nytt och outforskat. Att göra det som så många av mina vänner nästan stressar inför, som så många av dem drömmer om och längtar efter så mycket att det nästan verkar göra ont. Det verkar finnas något farligt i att stanna kvar. Själv så vet jag inte. Jag var ju rätt nöjd med att vara kvar. Mitt liv i min hemstad var trygghet, det var något som skänkte mig lugn och som varje dag gjorde mig glad. Så jag kan inte alltid förstå när mina vänner är så stressade över att lämna något som är så bra. Men visst. Det är väl inte så extravagant alla dagar, det är lätt att falla in i en monoton rytm. Så ibland kan jag förstå att man vill ge sig av, det finns ju mycket mer att se i världen. Och idag var det som sagt min tur. Äntligen, får jag säga så här i efterhand. För jag känner mer och mer hur skönt det är att lämna ibland. Att få åka iväg utan att se sig om och utan att bry sig om det jag lämnar. Speciellt med tanke på allt nytt jag är på väg till. Självklart känns det tugnt att lämna allt det positiva, mitt lugn och min trygghet. Men det är väl kanske mest det tunga och jobbiga mina vänner önskar lämna. Och så även jag. Nya mål väntar och det känns verkligen toppen! Imorgon börjar min praktik hos en skolkurator och jag är så förväntansfull så jag vet knappt var jag ska ta vägen. Det känns så rätt redan nu! Jag har hittat hem.